Självmedvetenhet består i ämnets medvetenhet om hans skillnad från andra ämnen i resten av världen. Det finns för närvarande inga fullständigt utformade vetenskapliga teorier om denna fråga.
Nödvändig
Vetenskaplig litteratur om psykologi och filosofi
Instruktioner
Steg 1
I psykologin förstås självmedvetenhet som ett mentalt fenomen baserat på människans medvetenhet om sig själv som ett ämne för aktivitet. Som ett resultat av självmedvetenhet formas en persons idé om sig själv till teorin om "jag".
Steg 2
Så Rubinstein S. L. i sin bok "Fundamentals of General Psychology" skrev att ett barn till exempel inte är omedelbart medveten om sig själv. Under de första åren av sitt liv kallar han sig själv på samma sätt som andra kallar honom. I början förstår han sig själv inte som ett självständigt subjekt utan som ett objekt i förhållande till andra människor.
Steg 3
Självmedvetenhet är inte ett ursprungligt givet, som är inneboende i en person från födseln. Självmedvetenhet är en produkt av utveckling. Det är dock värt att notera att barnets medvetande framstår som ett identiskt embryo. Medvetandet "Jag" hos ett barn börjar ta form ungefär tre år gammalt när han börjar skilja mellan känslor som orsakats av omvärlden och de känslor som orsakats av hans egen kropp. Sådan medvetenhet om sina egna mentala egenskaper och självkänsla får den största betydelsen i tonåren. Eftersom alla komponenter av självmedvetenhet är sammankopplade leder utvecklingen av en av dem till en modifiering av hela medvetenhetssystemet.
Steg 4
Utvecklingen av självmedvetenhet sker i flera steg under ett mänskligt liv. Vid ett års ålder upptäcks själva "jag". Ett barn kan redan separera resultaten av sin egen aktivitet och den yttre världen vid två eller tre års ålder. Förmågan att utvärdera sig själv, det vill säga självkänsla, börjar bildas vid sju års ålder. Stadiet av aktiv utveckling av självmedvetenhet, sökandet efter ens”jag” och ens egen stil inträffar under tonåren. I slutet av denna period bildas grundläggande sociala och moraliska bedömningar.
Steg 5
Bildandet av självmedvetenhet påverkas av flera faktorer, nämligen bedömningen av resultaten av sin egen aktivitet, bedömningen av andra och sin egen status i gruppen av kamrater, formeln för förhållandet "Jag är idealet" och "Jag är den riktiga".
Steg 6
Bland komponenterna i självmedvetenhet, enligt teorin om V. S. Merlin, kan man utpeka ett system av sociala och moraliska bedömningar, medvetenhet om sin egen psyke, medvetenhet om "jag" som en aktiv princip, medvetenhet om sin egen identitet. Dessa element av självmedvetenhet är alltid sammankopplade med varandra på funktionella och genetiska nivåer, även om deras bildning inte sker samtidigt.
